Ostformar III. Fortsättning.

21 februari var det dags för studiecirkelns första träff med eget arbete. I led med förra träffens tema; ostformar var det också det som vi alla fortsatte arbeta med. Denna gång var också fler krya och nu var vi nästan fulltaliga i salen. Arbetsmoralen är så kompakt att man kan skära den med en morakniv.

P1010587

Detta leder också till resultat. Helena har satsat på margarinform på sin form och strax är det dags att börja med karvsnittet i botten.

P1010588

Tobias har valt att utmana sitt matematiska sinne och har påbörjat en 6-kantig ostform. Som setts i tidigare inlägg finns det formar med både 8 och 10-kantiga. Matematiskt sätt är det enklare att räkna på en 8-kantig så det ska bli intressant hur Tobias tar sig an den här uppgiften.

P1010585

Lite om självhushållningens slöjd förr.

En stor utmaning i arbetet är att tillverka tapphålen som ändstyckena, särskilt om borr och kniv är de enda verktygen. Att skära rent hålen efter borren är ganska tuff uppgift och lite av syftet med uppgiften är att använda få verktyg. Det går att komma långt med en vass kniv och borr. Den genomsnittlige allmogeslöjdaren i självhushållningens Sverige hade sällan tillgång till särskilt många verktyg, trots detta lyckas de åstadkomma mycket med dessa få verktyg. De mer eller mindre professionella allmogeslöjdarna som tjänade extra inkomst genom att tälja skedar, fästgåvor, träskor och korgar hade ofta en med våra mått mätt en mycket slimmad men specialiserad verktygsgarderob.

Jag vill verkligen slå ett slag för denna video från 1923  som visar lite olika sorters hantverk. Den visar hur träskomakaren, skedtäljaren och stolmakaren arbetar. Här får tittaren bevittna precisionen i händerna som håller i de enkla verktygen. Dessa filmer påminner om en primitiv tillverkningsindustri som vid denna tid är på upphällningen när den nya tiden industrialism är på genombrott under 1800-talets andra hälft.

Träskomakaren som är en åldrig herre arbetar med stor precision fram ett par färdiga träskor med hjälp av en liten yxa, en tvärställd yxa,navare, skedborr/kniv, såg  och en bandkniv. Hans arbetsbänk, en träskomärr är mycket enkel men fyller sin funktion galant.  Det är troligt att han arbetar i färskt virke då hans verktyg skär som smör i virket.

Skedtäljaren arbetar på samma sätt som vi idag täljer skedar i råslöjd idag, i färskt virke med yxa, skedkniv och kniv. Märk precisionen i den lilla yxan, slöjdaren har rationaliserat sitt arbete så mycket han kan och därför vill han avverka det mesta med yxan innan han går på med kniven. Det märks också i hans sätt att använda tjäckelyxa istället för skedkniv när han urholkar skeden. Notera också de specialiserade greppen han använder med kniven som hävstången med knäet.

Trakten kring Borås är känd för sin saluslöjd både inom trä och textil. Med hjälp av gårdfarihandlare försåldes varorna runt om i hela Sverige. Borås är i princip grundat på denna tillverkningsindustri.  Specialiseringen var utbredd och den sista hantverkaren, stolmakaren använder sig av några få hyvlar, stämjärn och standardiserade mallar. Verktyg som de flesta med enkla medel kan frambringa. Hans hyvelbänk är ett enkelt väggbord av grova brädor och mycket arbete utförs fortfarande med kniv och yxa.

Väl mött nästa gång då det är historisk dräkt som är på temat!

 

 

 

Annonser

En tanke på “Ostformar III. Fortsättning.

  1. Ping: Historiskt hantverk och liv II. Mer om ostformar och gamla hantverksvideos. | Kurage -Hantverk, historia och reenactment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s